Att arbeta med eller i närheten av pannor, cisterner, vakuumkärl och andra tryckbärande anordningar innebär alltid en viss risk och det är arbetsgivarens ansvar att se till så att alla säkerhetsföreskrifter följs. Tillverkning, konstruktion och provning av trycksatt utrustning regleras klart och tydligt i PED (Pressure Equipment Directive) som sammanställts av Europakommissionen, samt AFS 2016:1 (Arbetsmiljöverkets implementering av EU-direktivet). Men när det rör bruket av de färdiga produkterna har det länge varit ett smärre virrvarr av olika dokument att hålla koll på. De grundläggande kraven finns angivna i AFS 2006:4, som avser användning av arbetsutrustning, men i övrigt har reglerna varit utspridda i ett halvt dussin olika föreskrifter. Detta ändrades dock under vintern 2017.
I syfte att underlätta företagens arbetsmiljöarbete och förbättra tryggheten för de dryga 1,1 miljon yrkesaktiva människor som utför sitt dagsverke i nära anslutning till tryckbärande anordningar har Arbetsmiljöverket tagit fram en ny föreskrift av AFS 2017:3 som samlar alla regler på ett ställe. Denna började gälla den 1 december 2017 och avser användning och kontroll av vanligt förekommande trycksatta anordningar, såsom kokkärl, brandsläckare, värmepannor, centralgassystem, vätskecisterner, tryckluftsbehållare, rörledningar och liknande. Några av de primära ändringarna i AFS 2017:3 nya regler för trycksatta anordningar inkluderar hårdare krav på riskbedömning, dokumentation av rutiner, fortlöpande tillsyn och oberoende kontroll, samt journalföring över anordningarnas skick och återstående livslängd.
En annan nyhet i AFS 2017:3 är att certifiering av pannoperatörer har blivit ett krav. Beroende på vilken typ av pannor som hanteras har berörda företag mellan tre och fem år på sig från och med föreskriftens ikraftträdande att utbilda, kunskapstesta och certifiera behörig personal. Det är alltid arbetsgivarens skyldighet att informera de anställda om vilka risker som föreligger vid nyttjande av tryckbärande utrustning. Enligt AFS 2017:3 nya regler för trycksatta anordningar måste man även vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga olyckor på arbetsplatsen och upprätta rutiner för att minimera skaderisken om en incident trots allt skulle ske. Anordningens placering i förhållande till övrig arbetsutrustning kan ha stor betydelse, såväl för att förhindra yttre slitage och påkörningar som för att reducera risken för personskador vid en eventuell explosion. Det är också viktigt att genomföra frekventa granskningar för att säkerställa att det inte finns några lösa delar eller andra defekter som kan orsaka tillbud eller förvärra skadeläget vid ett haveri.
Riskbedömningen spelar en central roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid alla företag som hanterar tryckbärande utrustning. Tidigare har det dock varit ganska krångligt och tidsödande att söka igenom flera olika föreskrifter för att avgöra vilken riskklass en viss anordning tillhör och komma underfund med vilka säkerhetskrav som ska uppfyllas. Men i och med att Arbetsmiljöverket nu samlat allting i en ny föreskrift av AFS 2017:3 med tydligare struktur och enklare formuleringar har det blivit betydligt lättare att hitta rätt bland reglerna. Numera finns det dessutom endast två klasser, A och B, som är smidigt indelade i överskådliga tabeller för respektive typ av tryckbärande anordning. Driftsatta pannor har alltid krävt kontinuerlig observation, men en väsentlig förändring i AFS 2017:3 är att ständig övervakning nu gäller alla former av trycksatta behållare. Därutöver har sanktionsavgifter införts och egenbesiktning slopats. Obligatoriska inspektioner måste numera utföras av ett ackrediterat kontrollorgan, alltså en oberoende tredjepart som är godkänd av Swedac. För att undvika sanktionsavgifter ska arbetsgivaren vid varje återkommande kontroll kunna presentera dokumenterade bevis på att föreskrifterna följs. Genom att implementera ett riskanpassat program som innefattar skriftliga rutiner för fortlöpande tillsyn finns dock möjlighet att förlänga tidsintervallen för såväl driftprov som in- och utvändiga undersökningar (IU).
Beskrivning
Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för hantering av tryckbärande utrustning trädde i kraft under sista kvartalet 2017 och innefattar flera skärpta säkerhetskrav. Primära ändringar inkluderar ökat fokus på tillsyn, riskbedömning och dokumentation, samt införandet av sanktionsavgifter. Men regelverket har samtidigt blivit tydligare och mer komprimerat, vilket förbättrar arbetsgivarnas möjligheter att efterleva föreskrifterna.